Byta till vätskekylning

Ständiga framsteg inom teknik och anslutningsmöjligheter, möjliggör nya tillämpningar och ett ökat behov av att skydda världens data och nätverk. Streaming av media, internetbanktjänster, datoranvändning i molnet, edge-databehandling, artificiell intelligens. Det här är bara några exempel på tillämpningar som driver på efterfrågan på data i hela världen.

Allt eftersom efterfrågan på internet- och molntjänster ökar ställs datacentren inför behovet att exponentiellt öka sin kapacitet. Ofta behöver de kunna göra det utan att dramatiskt öka datacentrens fysiska utrymme. Elektrifieringen driver även på utvecklingen av ny teknik som överträffar traditionell datainfrastruktur – särskilt när det gäller kylning.

Nu är det dags att överväga vätskekylning.

Förbättra kapaciteten och skapa effektivitet

I takt med att densiteten ökar i datacentren för att möta efterfrågan blir luftkylning ett allt sämre alternativ. Tätt packade serverrack hindrar luftflödet och luftkylning kan inte avleda värmen effektivt. Datacenter som försöker hantera problemet med ökad lufthastighet kan snabbt skapa en vindtunnelliknande miljö som blir svår att arbeta i och dyr att använda.

När luftkylningssystem måste arbeta övertid för att upprätthålla nödvändiga driftstemperaturer kan anläggningar även drabbas av utrustningsfel, oplanerade driftstopp och höga energikostnader. För många datacenter kan vätskekylning fungera bättre samtidigt som det sparar energi och gör driften mer hållbar.

Vätskekylning ökar kapaciteten i datacentren samtidigt som den sparar plats och sänker energiförbrukningen. Dessutom kan den ge en god avkastning på investeringen och minskad total ägandekostnad för datacenteranläggningar. Vätskekylningssystem är en effektiv lösning för att uppnå de temperaturparametrar som krävs och sänka energiförbrukningen för kylsystem. Vätska har mycket större värmeavledningskapacitet än luft, vilket gör att vätskekylning ökar energieffektiviteten (PUE), sänker energikostnaderna och bidrar till miljömässig hållbarhet.

Det finns tre huvudsakliga typer av vätskekylning:  

• Indirekt vätskekylning – Värmen överförs till vätska via en luft–till–vatten-värmeväxlare placerad i ett skåp eller en rackrad.  
• Direkt vätskekylning – Värmen leds direkt till en vätskekyld komponent i kontakt med värmekällan, som exempelvis en kylplatta eller doppkylning. 
• Hybridvattenkylning (direkt och indirekt) – de mest energikrävande komponenterna kyls med direktkontakt, medan övriga delar kyls via en sekundär luft–till–vatten-enhet.

Kontakta en nVent-expert för att ta reda på vilket alternativ som passar bäst för just ditt datacenter.

Förbered er för nästa generations IT-utrustning

Allt eftersom tekniken utvecklas och tillämpningar med AI och maskininlärning blir allt vanligare behöver IT-utrustningen allt mer ström – och det innebär vanligtvis högre värmebelastning. För att kyla avancerad utrustning i ett luftkylt datacenter måste det till något mer än bara lyftkylda serverrack. Det är svårt att uppnå energieffektivitet och hålla nere strömförbrukningen med avancerad IT-utrustning: chippen behöver mer kraft och genererar mer värme, vilket i sin tur kräver mer energi till kylning.

Datacenteransvariga och IT-tekniker måste hela tiden fortsätta bygga ut kapaciteten för kundernas skull. För att dra nytta av förbättrade prestanda, nya affärsmöjligheter och nya typer av arbetsbelastningar som nästa generations teknik möjliggör måste datacenteransvariga maximera kylningsprestandan. I många fall har datacenter passerat gränsen där det inte längre är möjligt att kyla högpresterande utrustning med luftkylning.

Mycket av den nya IT-tekniken och de nya chippen är numera byggda med vätskekylning i åtanke. Datacenter som enbart använder luftkylning kan få svårt att möta framtida kundkrav i takt med ökade prestandakrav och ny IT-utrustning.

Vätskekylning möjliggör många olika kylningsmetoder

Vätska-till-vätska-kylning, där vätskeledningar kyler både chipp och rack, är mycket effektiv men kräver rörledningar, ventiler och kopplingar för varje rackposition i hela anläggningen. Även om den inledande investeringen kan verka stor är det troligt att den ändå lönar sig i det långa loppet på grund av ökad kapacitet, prestanda, framtidssäkring och energieffektivitet.

Det finns dock ett sätt att få fördelarna med vätskekylning i datacenter som har luftkyld infrastruktur på anläggningsnivå, nämligen med vätska-till-luft-kylning.

Vätska–till–luft-kylning kan möjliggöra mer effektiv kylning av IT-utrustning och samtidigt dra nytta av befintlig luftkylningsinfrastruktur. Datacenteransvariga kan välja att implementera vätska-till-luft-kylsystem som en förlängning av den befintliga infrastrukturen. Den här metoden används för att minska belastningen på luftkylningen. Man använder vätskekylning till racken och servrarna medan man luftkyler infrastrukturen. Det här är en metod som går snabbare att driftsätta och till ett lägre pris än att skaffa en komplett vätskekylningsarkitektur på anläggningsnivå.  

Vid vätska-till-luft-kylning kyls servrar och chipp genom antingen direktkontakt med kylvätska eller genom nedsänkning i vätska. Lösningar med vätska-till-luft-kylning kan placeras på racknivå (t.ex. bakdörrsvärmeväxlare) eller radnivå (värmeväxlare mellan racks). Vätskan cirkulerar genom vätskekylda servrar och värmen avleds med vätskan, genom en extern värmeväxlare och ut i rummet. Infrastrukturen för rumsluftkylning används för att avlägsna omgivande värme och bibehålla önskad rumstemperatur.

Det här är en perfekt lösning för datacenteransvariga som inte har råd med en ombyggnad och de potentiella driftstopp som det skulle medföra. I takt med att världen blir alltmer hållbar och elektrifierad kommer investeringar i ny IT-teknik och nästa generations utrustning att öka. Oavsett om det handlar om att implementera hybridteknik eller totala ombyggnationer är det hög tid att överväga fördelarna med vätskekylning.